20% av eleverna kan inte skriva tillräckligt bra för att klara av sina studier på högre nivå utan skrivhjälp. Det innebär antagligen även att de inte kan läsa och förstå en vetenskaplig text. detta är elever som är godkända i svenska eller svenska som andraspråk på gymnasiet. Hur gick det till? Har vi curlat dem så mycket att vi bedömer och ger betyg på våra egna rättningar. Hur gör lärare egentligen? Går man in i elevens text och markerar vad som behöver rättas och sedan låter eleven korrigera texten innan man bedömer den? I så fall är det ju ens egna kunskaper man betygsätter, eller?

Den debatt som nu åter blossat upp är inte ny. 2013 skrev Hanna Enefalk en debattartikel som publicerades i Uppsala Nya Tidning där skrev hon ”Studenterna missförstår muntlig och skriftlig information, klarar inte av att läsa kurslitteraturen, och förstår inte tentafrågorna. Men allra tydligast blir problemen när studenterna själva måste uttrycka sig i skrift.”  Det är precis det som man säger idag fyra år senare. Tydligen har inget hänt mer än att det antagligen blivit ännu sämre. 

Jag är inte förvånad ett enda dugg. Jag har mött elever som andra året i gymnasiet för först gången läser en bok från pärm till pärm. Eleverna "läser" helst böcker som är filmatiserade. Ja ni fattar väl varför för då tycker de att de inte behöver läsa boken utan bara se filmen. Av någon anledning så är läsning och skönlitteratur nerprioriterat av de flesta ungdomar idag. Speciellt då våra manliga ungdomar. Flickor läser mer än pojkar överlag. De hittar till skönlitteraturen av sig själv. 

Filmen är viktigare än det skrivna ordet - alla filmatiseringar inte bara skönlitterära. Den som vill lära sig något eller vill veta hur man gör söker bara på Youtube så kan man få veta precis vad som helst utan att kunna läsa. Vill man fixa bromsarna på bilen så finns det film, vill man laga diskmaskinen så finns det en film och om man vill lära sig virka så finns det film om det. Man behöver inte kunna läsa. Jag hörde från en kollega som är mattelärare att det finns böcker där varje uppgift är filmad medan man löser uppgiften i fråga. Det är bara att söka på Youtube så hittar man LÄRARE som spelar in och lägger upp lösningar på uppgifterna. (tror ni inte mig så gå in och titta här https://sites.google.com/site/fredriksfilmer/). Kan gå in och kopiera lösningarna utan att lära sig ett enda dugg själv. Jo jag kan se att tanken var god men var den bra? Det vet jag inte om jag tycker. Vad lär man sig om problemlösning jo att alla problem är lösta på Youtube. 

Digitaliseringen har nog gått lite för långt. Istället för ord och bokstäver ska allt vara ljud och bild. Varför läsa en text när man lika bra kan lyssna på den. Man kan lika bra se Kejsaren av Portugallien som att läsa den. Eller? Skrivandet sker sedan med hjälp av en dator. Datorn markerar alla stavfel och även en del grammatiska problem. Det är jättebra och jag använde det själv när jag läste tyska. Skillanden är väl hur man använder det. Überprüfen die flexionom pronomen - oj vad jag hatade den kommentaren från datorn. Det dator gjorde var att den identifierade ett problem som jag insåg att jag var tvungen att ta itu med. Så istället för att bara acceptera den ändring datorn föreslog så tog jag mig tid att kontrollera vad det var jag inte kunde pch på så sätt kunde jag arbeta bort en akilleshäl. Tyvärr används inte skrivhjälpen så utan eleverna accepterar alla förslag och sedan är de nöjda med det. De bryr sig sällan om varför eller lär sig av sina misstag. Idag använder jag kommentarer och föreslår ändringar i elevernas texter. Jag kan ju se in användarhistorieken hur elever bara klickar i acceptera alla kommentarer och förslag. De tar inte sig tid att ens läsa igenom texten och försöka identifiera vad det är som är deras svaghet. Idag litar man nog alldelels för mycket på att datorn ska fixa alla problem.

Skrivandet spelar en viktig roll in inlärningen. Då menar jag inte skrivande på dator utan skrivandet där bokstäver formas med hjälp av att ha en penna i handen. Att skriva är en lärstrategi som skapar djupare lärande. Det man skrivit sitter kvar bättre i minnet. Det är nog en del av det lärande som dagens elever tyvärr har förlorat genom att allt ska skrivas via ett tangentbord. Det krävs en annan ansträngning för hjärnan att skriva med penna än med dator. Det tar även längre tid vilket även det kan vara en faktor för att man minns bättre det man skrivit på papper än det man knappat i med hjälp av en dator. Knappandet går fort (kolla in hur fort elever kan knappa) och jag tror att det gör att kunskapen inte fastnar lika bra för det går för fort- Hjärnan hinner liksom inte med. Den är mer koncentrerad på att hitta rätt knapp på tangentbordet än vad som skrivs. Med pennan tar det längre tid och hjärnan måste inte bara formulera orden utan den ska även ge signaler till handen att forma de rätta bokstäverna. Det är mer ett konstverk som skapas på pappret. Handen skapar ordbilder. Ordbilder som sedan ska sorteras ändras och skriver man fel måste man ta fram suddgummit och skriva om ordet. Det finns nämligen ingen ersättfunktion i pennan. Idag är det inte ens säkert att eleverna har penna med sig till lektionen. De är så vanan vid att allt görs vid datorerna att de inte har något annat med sig til klassrummet. 

Skriva är ett hantverk! Skriva är en konst! Skriva är kreativt. Förr skrevs allt för hand till och med böcker kopierades för hand. Tänk vad den som skulle skriva ner en hel bok lärde sig speciellt om det skulle skrivas med snygga snirkliga bokstäver. Ja det tog längre tid och det tar längre tid att skriva för hand är det därför vi gör det mer och mer sällan. Datorerna har förenklat skrivandet och ökat tempot.  Redigeringen går lättare och snabbare och man kan flytta runt i sin text hur som utan en större ansträngning. Är det därför vi väljer datorn istället för pennan? Är det för att det går fortare? Vi lever i ett samhälle där allt helst ska vara klart igår. Det stressas på alla nivåer i samhället. 

Jag tror att vi måste återinföra pennan i klassrummet. Låt skrivandet ta lite mer tid. Ge inte eleverna färdiga anteckningar utan de får anteckna själv. Det som sker i minnet när man skriver med en penna är viktigt för inlärandet. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vinstutdelningsbegränsning. Om en välfärdsverksamhet under längre tid inte når en väsentlig del av de uppställda kvalitetsmålen och inte vidtar nödvändiga åtgärder ska möjligheten till vinstutdelning, på huvudmannanivå, kunna begränsas eller helt upp...

Jag är inte emot vinster i välfärden så länge de är begränsade. Att det som idag flyttar pengar som ska gå till barnen till privata konton eller till och med utomlands är inte OK. Den som skapar en bra skola ska kunna tjäna en slant precis som alla a...

Självklart är Durmaz svensk, men vi har ett problem med detta. Jag hörde inte en enda som skriker han är svensk när man till exempel pratade om 15-åringen som sköt Vaktmästaren i Malmö. Han hade invandrarbakgrund och så beskriver man alla som...

Om man ser skolan som en tjänst på marknaden är det rationellt att välja den tjänsteleverantör som ger bäst utdelning i form av bäst betyg för minst insatt arbete.   Om man ser skolan som en bildningsinstitution ska alla barn få verkliga kunskape...

Jag lovade att skriva ner mina tankar om upphandlingsavtal. Ni kanske redan förstår att det är nåt jag inte gillar. det gör vissa saker billigare men andra dyrare.    Det stora problemet med ett upphandlingsavtal är att man förhandlar om vissa sa...