Alla inlägg den 14 november 2017

Av Arga Läraren - 14 november 2017 05:15

Jag läste på Skolvärlden att lärarflykten måste stoppas. Jo det håller jag med om och det är enklare än man tror. Ge lärarna bättre löner och bättre arbetsmiljö - både den fysiska och den psykiska miljön.


Ett av de få sätt som fungerar om en lärare vill ha högre lön är att byta jobb till en annan kommun. Även om man som lärare trivs på sitt jobb, trivs med kolleger och trivs med eleverna så tvingas man byta jobb när man ser hur nyutexaminerade lärare kommer med ingångslöner som matchar de som jobbat i ganska många år inom yrket. Det är inte ingångslänerna som det är fel på utan det är bara att gratulera de som får en bra ingångslön. Problemet är att de som jobbat ett tag halkar efter för de kan inte få upp lönen så att den matchar erfarenheten utan att byta jobb. Jag var i den situationen själv för en del år sedan. Jag kom in i en period då ingångslönerna var ganska dåliga. Ett par år senare anställdes nyexaminerade lärare med högre lön än vad jag hade. Jag tog upp det med min rektor och sa att antingen höjer du min lön eller så slutar jag. Rektorns svar var att höja lönen gick inte utan jag fick nöja mig med de avtalsenliga höjningarna. Jag höjde min lön 5000 genom att byta jobba. Trivdes inte på nya jobbet utan slutade där när provanställningen började gå mot sitt slut. Höjde lönen ytterligare 2000 in i det nya jobbet. Så på drygt sex månader höjde jag min lön med 7000 i månaden bara genom att byta jobb. 7000 i månaden är en ganska OK höjning bara genom att byta jobb. Är det då konstigt att lärare väljer att byta kommun eller skolform för att få upp lönen?

 

Bild från Fotofinnaren.se



Fysiska miljön! Jag vet inte många andra yrken där man har sämre arbetsmiljö än man har som lärare. Undrar du vad jag menar så kan du ju titta in i ett lärarrum och se hur många lärare man har klämt in i ett och samma rum. Desto fler skrivbord man kan klämma in desto bättre. Får man som lärare ett utrymme på 4 kvadrat så ska man vara glad. (kan berätta att idag är jag glad för jag har gott om utrymme där jag jobbar nu).  Det är ganska vanligt att man som lärare har sitt skrivbord, en hurts och hyllor ovanför sitt skrivbord. Skrivbordet står kloss intill kollegans skrivbord som sedan står kloss intill nästa kollega. Jag har suttit i en del olika lärarrum men 10 arbetsplaster på en yta som är mindre än 40 kvm. Inte nog med att det i ett sådant rum är mycket rörlighet utan det är även enkelt att det blir syrefattigt. Platsbristen gör att många lärare väljer att ha en hel del av sitt arbetsmaterial hemma för att få plats. Man bär böcker och annat i onödan bara för att det inte finns  plats i skolan. Den som sedan jobbar på högstadiet och uppåt har sällan ett eget hemklassrum vilket gör att allt material som ska med på lektionen måste flyttas mellan de olika klassrummen. Ska man sedan ha ett samtal med en förälder eller en elev så måste man leta upp ett tomt rum för att kunna genomföra samtalet. I arbetsrummet sitter kanske 4-5 kolleger och arbetar och de vill man ju gärna inte störa. Det är även så att det ibland inte ens är läge för dem att höra samtalet då det kan handla om känsliga uppgifter om en elev. Jag för min egen del får inte mycket gjort i skolan jag har svårt för att koncentrera mig när det är människor runt om mig och jag vill gärna ha musik eller radio på när jag jobbar. Visst jag kan använda lurar men det är inte riktigt samma sak. Då ska jag ändå påpeka att där jag jobbar nu sitter vi fyra lärare på samma yta som jag varit en av 10 på på en annan skola. 


Arbetsbördan är en annan faktor som påverkar lärarflykten. Det värsta med den delen är att här flyr läarre yrket helt. Det är inte så att de byter jobb till en skola i grannkommunenn utan de lämnar yrket helt för att göra något som inte ens har med skola att göra. Skolan har förlorat många duktiga pedagoger bara för att arbetsbördan är för hög. Det är värst för högstadie- och gymnasielärare. Man ska undervisa ca 17 timmar i veckan och det är helt OK. Det är inte där problemet finns utan det är i allt det där andra som måste göras när man inte undervisar. Det är inte ovanligt att en gymansielärare har 100 elever eller fler - ja vi ska inte tala om den stackars idrottsläraren som kan ha 400-500 elever - och till varje elev ska det skrivas ett skriftligt omdöme minst en gång per termin. Ni kan ju räkna själv -eller så hjälper jag er! Om man räknar lite snålt så tar ett omdöme 20 minuter per elev. 100 elever x 20 minuter = 2000 minuter / 60 = 33,33 timmar. på detta kan man ha 9 klasskonferanser där omdömena ska presenteras för de olika mentorerna så de har tillräckligt med information för det kommande utvecklingsantalet. ) klasskonferanser tar minst 4,5 timmar - så om vi avrundar lite uppåt så tar det cirka 40 timmar att förbereda omdömen och utvecklingsamtal per termin. Denna tid ska man hitta mellan lektioner, förberedande av lektioner och rättning av elevuppgifter. Den vanliga undervisningen avstannar ju nte för att omdömena ska skrivas. 


Nästa stora tidslukare är kursprov och nationella prov. Här kan jag bara prata för mig själv som språklärare.  Jag tror dock inte att det är så stor tidsskillnad vad gäller rättandet oavsett ämne. En gång om året ska det genomföras ett nationellt prov i vissa ämnen. På grundskolorna som jag jobbat på har man hjälpts åt så att även den lärare som inte undervisar 9:or hjälper till att rätta proven. På gymnasieksolan var jag däremot betydligt mer ensam om rättandet. Jag var den enda läraren i arbetslaget som undervisade i svenska som andraspråk.  Jag hade två ettor och en trea som skulle genomföra de nationella proven. Det innebar cirka 50 ettor och cirka 20 treor. Det innebar att jag ensam skulle rätta och bedöma 70 prov. Ettornas prov hade tre delar och treornas två delar. Till ettorna skulle jag rätta 50 läsförståelseprov och 50 uppsatser. Treornas uppsatser var lite längre och där var det 30 uppsatser. De muntliga delarna bedömdes under genomförandet men jag kan tala om att det var undervisningsfri tid som jag fick lägga för att hinna med att genomföra 70 muntliga prov. Räknar jag högt så hann jag med 5 elever i timmen men då fick inget strula. Tekniken fick inte ställa till det om jag skulle hinna. Hann jag det så tog de muntliga proven cirka 14 timmar att genomföra. Jag hade alltså 120 delprov att rätta förutom den muntliga bedömningen. Om jag mot förmodan skulle hinna rätta tre delprov i timmen så tar detta mig 40 timmar. Det blir en del obetalda timmar på fritiden för att hinna med. Sedan ska alla resultat sammanställas och registreras vilket nog tar 5 timmar sammalagt. Så snålt räknat så blir det 45 timmar.


Utöver tiden med omdömen och NP-rättning skulle man varje vecka ha 1/2 timmes mentorssamtal. Varje onsdag var det APT med arbetslaget i 1,5 timme och varje måndag var det APT och andra möten med lärare från andra arbetslag. i cirka 1,5 timme. Varje vecka skulle jag även planera in en timmes läxhjälp som schemalades. Bara detta är 4,5 timmar varje vecka. Räknar man nu neråt så har man 45 timmar i veckan som lärare (inklusive förtroendearbetstiden) - ca 17 timmar undervisning och 4,5 timmar annat är schemalagt. Det är 21,5 timmar. Räknar man sedan alla ställtider det vills äga tid man spenderar med att traska mellan olika klassrum och sitt arbetsrum. Det kunde bli upp till 3 timmar i veckan. Detta låter kanske mycket men titta på en gymnasielärare på en större skola som har cirka 20 minuter mellan lektionerna och lektionerna kan då även vara i olika byggnader eller på olika våningar. Tänk sedan att en enda elev stannar efter lektionen för att prata om något som de undrar över. Då tor jag att till och med 3 timmar är snålt räknat. Lägger vi till de tre timmarna så är vi uppe i 24,5 timmar per vecka. Tar vi sedan omdömestiden och NP-tiden och fördelar de jämt över året så blir det lite mer än tre timmar i veckan. Då är vi uppe i 27,5 timmar i veckan. Har man sedan minst 10 lektioner att förbereda i veckan så kan man väl räkna med att man lägger minst 20 minuter på att förbereda en lektion men då får inte kopieringsapparaten bråka för då tar det ännu lämgre tid. Lågt räknat lägger man då  fyra timmar i veckan på planering. Då är vi uppe i 31,5 timmar. Nu har jag säkert missat något men jag stannar där. Wow jag har alltså 13,5 timmar kvar att spendera i veckan...men just det den vanliga rättningen och bedömningen ska ju göras hela tiden. Hur mycket tid får då varje elev i veckan? Jo det kan jag tala om - cirka åtta minuter i veckan per elev finns det till rättning och bedömning i den dagliga verksamheten. ÅTTA minuter!!! JA just det jag har inte ens räknat tiden som betygsättningen tar varje vår men vi kna nog dra bort nån minut per vecka per elev. Sedan förväntas man förbereda prövningar och omprov. Varenda elevärende som måste förberedas, åtgärsprogram som ska skrivas, förälder som ska kontaktas, elev som behöver annan hjälp, varenda gång kopiatorn bråkar eller annan teknik inte fungerar eller varenda ord man måste läsa för att hålla sig uppdaterad inom sitt ämne tar från de där åtta minuterna i veckans om det finns per elev. Vilket gör att om man ser på allt annat som kan hända så kommer vi nog snabbt ner till att det finns 5-6 minuter i veckan per elev. 


Jag vet inte hur många gånger jag fått höra att ni lärare jobbar ju aldrig, Ni är ju lediga på alla lov. Jag blir lika förbannad var gång för lärare är nog den enda yrkeskategori som jobbar timme efter timme utan att få betalt. Se på min uträkning så ser ni ju snabbt att det är ohållbart. Tiden räcker inte! Jag har spenderat många lov med att rätta ifatt. Helger som jag spenderat med uppsatser som ska rättas och bedömmas. Allt som eleven produceras har eleven rätt att få bedömnt formativt eller summativ beroende på vilken uppgift det handlar om. OM man tittar på min uträkning så ser man snabbt att mina siffror är i underkant av vad saker och ting egentligen tar.


Lärare är hjältar som jobbar alldeles för mycket för alldeles för låg lön!

ANNONS
Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se