Senaste inläggen

Av Arga Läraren - 14 februari 2018 14:13

Jag blir nästan mörkrädd när jag läser om specialpedagoger som försvarar användandet av mobiltelefoner i klassrummet. Har de varit ute i verkligheten? Varje surr eller burr i telefonen tar bort koncentrationen på lektionen i minst fem minuter. Kan sedan eleven inte plocka upp telefonen och kolla varför den burra så är det allt hen tänker på. Varför burrade det? Vem vill mig något? Vad missar jag just nu? Vad är klockan? När är lektionen slut så jag kan gå ut och kolla? 


Visst kan den vara ett hjälpmedel. Men inte i klassrummet. Ska det användas digitala hjälpmedel i klassrummet ska det vara sådana som skolan tillhandahåller så att alla barn har samma förutsättningar. Det sak vara enheter som inte är uppkopplade till eleverna sociala nätverk. Inget Facebook, inget Instagram, inget snapchat, eller något annat som kan störa och som skickar notiser till eleven. det sak bara vara skolrelarterat och inte annat. Då kan det funka bra. 


Skolan ska stå för allt material som används i skolan. De kan inte kräva av föräldrarna att de ska köpa moderna telefonerna. Precis som med kläder och andra prylar så är även mobilerna en statussymbol där nyast är bäst. Inte alla föräldra har råd med de senaste modellerna eller att uppgradera modellen lika fort som det kommer nya på marknaden. Det låter i debatten som att man från vissa håll tar för givet att alla ska ha en mobil. Kravet på en mobil är lika stort som kravet på att ha med sig penna och papper. Det får inte bli så. Skolan kan inte kräva att barnen ska ha sin mobil med sig för att kunna använda den i skolan istället för penna och papper. Ja snart ska den väl även ersätta böckerna. Det betyder på sätt ocy vis att man förskjuter kostnaden på material från skolan till hemmet. ÄR det så det ska vara?

ANNONS
Av Arga Läraren - 14 februari 2018 13:53

Det nya nu är att distansutbildningar ska numera ges i alla kurser och i kommunal regi. Överallt runt om i landet sitter lärare på vuxenutbildningen och anpassar sina kurser till distansstudier. Detta är bra på sätt och vis men tyvärr är det där med att plugga på distans svårare än många tror. 


Många av våra distanselever klarar inte av kurserna de anmält sig till. Inte för att de är svåra utanför att de inte inser hur mycket jobb det är. Att de sedan har jobb och familj, ofta småbarn, gör det inte lättare. Ska man plugga på distans måste man vara mycket disciplinerad. Det är inte lätt!!


Många tror att de ska kunna läsa in 100 poäng svenska på 5-10 veckor samtidigt som de jobbar heltid och sköter familjen. Det funkar inte! Det är orealistiskt. Många idag har en övertro på sin egna förmåga och tror att de kan allt. Livet är stressigt nog som det är. Ska du plugga på distans gör det på halvfart så att du får tid på dig att hinna bli klar och så att du hinner med famlijen också. Stressa inte! Ta det lugnt och gör ett bra arbete istället. Sätt upp rimliga mål för dig själv.


Alla ni som nu håller på och planerar distansutbildningar se till att de följer den vanliga kursen så mycket som möjligt så att ni inte behöver dubbelarbeta. Ni har antagligen redan så det räcker att göra. Begränsa er egen arbetsbörda så mycket ni kan. Även ni ska ha tid till familjen. 





ANNONS
Av Arga Läraren - 13 februari 2018 09:29

Idag kan man läsa i Sydsvenskan om lärare som inte får en ordentlig lunchrast. 42 % av lärarna säger att de bli störda under lunchen. Det är nog inte hela sanningen. Frågan är vem som blir störd under lunchen, Man borde lägga till frågan "Hur många äter vid skrivbordet medan de rättar eller planerar? Det är inte många lärare som får den där 30-minuterspausen som de bör ha. 


Lärare är nog de som jobbar flest gratistimmar. Tiden räcker inte men för att man som lärare ser elevernas bästa viktigare än den egna fritiden så läggs det otroligt många timmar på fritiden för att hinna med jobbet. De 45 timmarna man ska jobba i veckan (inklusive förtroendetiden) räcker oftast inte. Bara de nationella proven tar mycket tid i anspråk. När jag jobbade med år 9 hade jag 80 nationella prov i engelska (4 delar) och 40 i svenska (3 delar) Alltså 120 prov som skulle rättas och bedömmas och till sist föras in i statistiken. Låt säga att det tar 30 minuter per prov att rätta så är det ju lätt att räkna ut att det tar 60 timmar att rätta alla proven. Det är all förtroendetid i sex veckor. Så lång tid hade jag inte på mig utan det blev att jobba både kvällar och helger. Rektorn menade att det ingick i mina arbetsuppgifter och skulle fixas. Ja alla luncher åts medan jag rättade. 


Men lärare har ju såååå mycket ledighet. Vilket skitsnack vill jag skrika var gång loven kommer upp till diskussion. Vilka lov - inarbetad tid är vad det är. Och jag kan tala om att det är få lärare som inte jobbat in sina lpv med råge. Jag tror att man borde öka sommarlovet med minst två veckor för att kompenesera lärarna för alla gratistimmar de lagt under terminernas gång bara för elevernas bästa.

Av Arga Läraren - 28 januari 2018 12:30

Häromdagen såg jag Agenda om skolan och de nationella proven. (På svtplay så jag jag såg det när jag sett reaktioner på FB). Det jag (och tydligen andra) reagerade på är att Gymnasieminister Anna Ekström i slutet av intervjun säger "det är ju inte förrän i slutet av gymnasiet som likvärdigheten är viktig". Har hon ens fattar hur gymnasiet fungerar? Betyget i sve1 är lika mycket värt som betyget i sve3. Hur i helskotta kan det vara viktigare med likvärdighet i sve3 än i sve1?


Diskussionen handlade om att de tidiga nationella proven inte behövdes enligt Ekström för att att det var bättre att läraren i början av gymnasiet sysslade med undervisning istället för att rätta nationella prov. Det kna jag kanske hålla med om. Men jag håller även med Jan Björklund som säger att nationella prov är för att öka likvärdigheten i bedömningen. Det är ett av de argument som han tar upp flera gånger.


Debatten var väl som jag förväntat mig ända till vår Gymnasieminister kläcker ur sig att likvärdigheten är viktigare i slutet av gymnasiet. Vilket nedrans skitsnack! Alla betyg är lika viktiga! Alla betyg ska vara likvärdiga!  Antingen är det så att hon inte fattat hur dagens kurssystem fungerar på gymnasiet utan hon tror det är som det varit innan ämnena delades in i kurser. ELLER så är det så att hon förekommer den utredning som ska göras om att återinföra ämnesbetygen. Försa hon sig eller är hon okunnig? Det är frågan. 

Av Arga Läraren - 28 januari 2018 09:42

Jag håller med om att skolpengen inte ska hamna utomlands utan den ska gå till skolan och eleverna. Det är en självklarthet. Men i detta tror jag även man måste se över de kommunala skolorna med. Det rinner iväg skolpengar till allt annat än skolan. Jag tror inte att det finns en enda kommunal skola som får hela skolpengen. Skolpengen ska användas till så mycket annat som inte är i skolan. Det ska finnas en nämnd som ska ha möten, och det ska finnas tjänstemän anställda. Deras löner ska betalas likaså deras lokaler. Sedan är det så att jag har än så länge inte jobbat i en kommunal skola som inte hafte en väldigt hög hyra för sina lokaler. Det är ett sätt för kommunen att plocka tillbaka pengar från skolan in i den andra verksamheten. Jag har till och med jobbat i en kommun där man läs privatisera en av skolorna. Friskolan som flyttade in och tog över verksamheten fick lägre hyra än vad den kommunala skolan hade haft när skolan drevs i kommunal regi. 


Friskolorna har oftast betydlig mindre administrationskostnad och kortare beslutsvägar. Detta gäller även de större skolorna som är etablerade på flera olika skolor runt om i landet. Har jobbat i en sådan med. Där kunde jag ringa direkt till ägaren om det behövdes. Det fanns tre regionsansvariga som hade ett övergripande ansvar för skolorna. Som det är nu finns det skolchefer och tjänstemän till överflöd i varje kommun.


Skolan måste återgå till staten och sedan kan man lämna ansvaret för varje skola till rektorerna för det är de helt och fullt kapabla till. Låt våra rektorer ta hand om skolpengen utan inblandning av kommunen. Skulle det ske skulle det finnas mer pengar i skolorna och ja det skulle till och med vara enklare för skolorna att betala de höga hyrorna.

Av Arga Läraren - 30 december 2017 12:24

Det händer allt för mycket som har medvåld och kriminalitet i vårt samhälle att göra. Denna kriminalitet kopplas allt för ofta ihop med invandringen. Det är möjligt att denna koppling stämmer men jag tror inte att det är invandrare som står bakom den största delen av våldet utan det är svenskar. Det beror nämligen på hur man definierar vem som är svensk. Är man född i Sverige så är man svensk oavsett vems ens föräldrar är eller var de kommer ifrån. Sverige är det enda land man bott i och det endla land man någonsin varit medborgare i. Vi kallar dessa personer för andra-generationens-invandrare när de egenligen är första-generationens-svenskar. De är nämligen svenskar inte invandrare och de bör därför benämnas som svenskar. Vill man sedan tvunget att påvisa att de har annat än svenskt ursprung så är det bättre att kalla dem förstagenerationare. Detta gör en stor skillnad vad det gäller identitet och samhörighet.


Jag tror nämligen att det är känslan av att inte bli accepterad och känslan av att inte bli insläppt är ett problem. Det finns ingen respekt mot det land som inte vill ha dem. De är födda här men kallas ändå invandrare. Det är dessa man så ofta säger "Skicka hem dem" om. Skicka dem vart? Deras hemland är Sverige men ett Sverige som inte släpper in dem utan som behandlar dem som invandrare. De ses som invandrare på flera olika plan. De är födda i Sverige men har rätt att läsa svenska som andraspråk bland annat. Det har alla förstagenerationens svenskar rätt till. Här börjar särbehandlingen redan första året i skolan. De är inte svenskar utan invandrare 6-7 åringar som inte har något annat hemland än Sverige kallas för invandrare.


Många av dessa som inte känner att de hör hemma här rä de som hittar på det mesta av buset, tyvärr. Vi är inte så bra på att vara inkluderande. Våra politiker har länge fört en integrationspolitik som segregerar. Klyftan blir bara större och större. Det handlar om identitet om man ska känna någon sorts stolthet över att vara svenska så ska man ju i alla fall kategoriseras som svensk. Hur ska man kunna känna samhörighet med ett land som kallar sina invånare födda i Sverige för invandrare?



Av Arga Läraren - 13 december 2017 09:02

Det är december och jag har haft mycket dålig tid att vara arga men se det ska man ju inte vara när det är jul heller. När julen kommer ska alla vara glada även lärare. Jag vaktar nu terminens sista examinationer. Det är bra att ha nära jullovet för man ska ju se till att hålla sig sysselsatt. Jag har som tur var inte så många som kommer att skriva eller rättare sagt som kommer för att skriva. Det saknas en del i salen. Men men det är jag van vid. De kommer säkert någon till som kommer försent de tror att de kan flexa även när det är examinationer. 


Tid är ett problem i skolan. Lämna in i tid. Komma i tid. (som sagt nu kom en elev till men man ska vara glad att det bara var sex minuter sen) Komma ihåg tider. Hinna bli klar i tid.  Just nu vet jag att det runt om i landet fins kolleger som håller på att stupa av trötthet och som sliter nästan dygnet runt för att betygen ska hinna sättas och att så många sent inlämnade uppgifter som möjligt ska bli en del av bedömningen. När lovet kommer är läraren så trött att det nästan inte blir roligt att fixa inför julen. 


Innan jag blev lärare så bakade jag lussebullar och pepparkakor till Lucia varje år och tillsammans med barnen hade jag en hel dag som vi kokade julgodis på. Sedan jag börjat jobba som lärare har jag inte tid och ork. Nu ska jag baka lussebullar på torsdagkväll. Varför då? Jo vi ska ha en liten julfest i skolan för eleverna och då behöver vi lussebullarna. Så även baket är jobbrelaterat. Jag är som tur var nästan färdig med all rättning och de flesta betygen är satta så jag har en bra planering i år och hinner med lite mer än att jobba och sova. När jag bakar till eleverna så blir där lite bullar till barnen med. Ska man baka kan man lika bra baka mycket när man ändå skitar ner köket. 


Glad Lucia önskar jag er alla!

Av Arga Läraren - 6 december 2017 07:56

Urkund i alla ära men våra, i alla fall mina, hittar olika sätt att komma kring det och lura Urkund.


Ett sätt är att innan de skickar in texten så sätter de ett citattecken i början och ett citatecken i slutet på så sätt ser urkund det som ett citat och reagerar inte. Hoppas att det är en bluff, men är rädd för att det funkar. Har en elev citerat så har den anser Urkund. Jag vet inte om detta fungerar men jag har hört att man sätter ut vita citattecken mot den vita bottnen så syns de ju inte ens. 


Jag kontakade Urkund för ett tag sedan och frågade varför de inte hittade texter från till exempel Mimers brunn och fick då svaret att Urkund inte klarade av sidor med aktiv reklam. Så om det på sidan visas reklam som bytas ut så kan Urkund inte hitta texten på sidan. Det är därför som Urkund inte visar att en elev varit inne på Mimers brunn och hämtat sitt material. För de har saker på sin sida som byts ut med jämna mellanrum. Så genom att lägga in reklam på sina sidor har Mimers brunn hjälpt eleverna att plagiera.


Följande kommentarer om Urkund hittar jag när jag googlar och läser på bland annat Flashback.


Sen det andra problemet är att Urkunds databas har blivit för stor nu vilket gör att många texter fastnar även om de inte har något med varandra att göra. Man kan inte skriva texter på så många unika sätt vilket gör att stycken på 3-4 rader ofta är lika hos många uppsatsskrivare. Så urkund kan i princip bara användas för att se om längre stycken KAN vara plagierade eller ej.


Jag har inte orkat söka igenom 49 sidor, men jag har gjort så att jag sätter ett "o" mellan varje ord och färgar sedan o:et till samma färg som bakgrunden, så det ser ut som ett mellanrum men det Urkund registrerar det som ett ord. Dock så gör jag detta endast på korta stycken, så att det inte ska se konstigt ut om man kollar antal ord.
 
Här är en sida som klart och tydligt berättar om hur man ska lura Urkund. Fem punkter på hur man kan komma förbi Urkunds koll med sitt fuskande.

Sedan har vi problemet att elever översätter från andra språk. Då hittar inte Urkund texten. Jag har hittat texter på flera olika språk som jag inte behärskar. Jag låter Google översätt översätta till det språk jag vet eleven talar. Sedan klipper jag en del ur texten och googlar den och allt för ofta hittar jag då ursprungstexten på elevens modersmål. 


Jag tycker det är jobbigt med allt plagierande. Det värsta är nog när jag kommer på dem och ser hur de har gjort. Det känns som om de tycker att jag är urdum som inte fattar att de klipper sin text från nätet. Jag blir frustrerad när jag kan se att det har fuskats men inte kan komma på hur. Har man som jag svenska som andraspråk så kan man se hur den språkliga kvaliten skiftar i en text. De delar som de skrivit själv har inte samma språkliga nivå som det som de på något sätt hittat nån annanstans. En elev jag haft kan jag ge mig hundan på hade en spökskrivare. Jag fick in ganska bra texter. Men de var på en helt annan nivå än de som eleven skrev för hand i klassrummet. Och när jag bad honom ta bort en del av texten och ersätta den med en del som följde instruktionerna kunde eleven inte detta. 


Plagierandet är enligt mig ett stort problem. Är det bara jag som tycker det är jobbigt och att det tar tid som jag skulle kunna använt till vettigare saker? Vad är era erfarenheter av Urkund? 

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se