Vinstutdelningsbegränsning. Om en välfärdsverksamhet under längre tid inte når en väsentlig del av de uppställda kvalitetsmålen och inte vidtar nödvändiga åtgärder ska möjligheten till vinstutdelning, på huvudmannanivå, kunna begränsas eller helt upphöra tills bristerna upphört. Den som inte levererar kvalitet bör inte kunna ta ut vinst men vi avvisar förslag om ett generellt vinsttak.(https://moderaterna.se/en-trygg-gemensam-valfard)

Man skriker sig blåa för att få behålla vinsterna inom välfärden men man inser nog ändå att det finns ett problem. Nu vet jag inte hur de har tänkt sig att deras förslag ska fungera i verkligheten. 

Hur mycket är väsentlig del?
Vem ska begränsa möjligheten till vinstutdelning?
När ska denna begränsning göras? Innan eller efter det tagits ut miljoner i vinst?
Vem bestämmer vad som är kvalité?

En brist upptäcks ju oftast ganska sent och då lär ju huvudmannen redan hunnit plocka ut så det räcker och blir över. Det är ju ofta på grund av att det brister som det blir pengar över att plocka ut. Astars ägare hann plocka ut minst 28 miljoner innan deras brister upptäcktes. Det är lite sent att begränsa vinstutdelningen när vinsterna redan är utplockade. 

Vem ska kontrollera? Hur mycket är en väsentlig del av kvalitetsmålen? Är 20, 40, 50 eller 75% av målen? Då kan man i princip beräkna hur man ska göra för att inte få vinsten begränsad. Man kan ju räkna ut hur många av kvalitetesmålen man kan skita i utan risk för att få en vinstbegränsning i verksamheten. Det blir ju mer pengar i ägarnas ficka om man då bortser från de dyraste kvalitetsmålen.

Förslaget verkar mer som att man inser att man måste hoppa på tåget om vinstbegränsingar men man vill ju inte stöta sig med "huvudmännen" så man har lagt ett förslag som ska göra alla nöjda och som man kan använda sig av för att fiska röster. Det låter bättre än vad det är enligt mig. 

Jag är inte emot vinster i välfärden så länge de är begränsade. Att det som idag flyttar pengar som ska gå till barnen till privata konton eller till och med utomlands är inte OK. Den som skapar en bra skola ska kunna tjäna en slant precis som alla andra som jobbar inom skolan men när man läser hur miljontals kronor plockas ut som vinst eller används för att satsa på skolor utomlands är detta inte OK. Detta samtidigt som man läser om hur samma ägare lurar och bedrar både kommuner och elever.

Alla ska självklart ha betalt, mer eller mindre, för att driva en skola så även privata aktörer. Men när man läser hur Astars ägare fifflar med dokument och samtidigt plockar ut 28 miljoner i vinst är det något som inte fungerar som det ska det kan ju vem som helst se. Men självklart ska ingen driva skola gratis bara för att det är kul att jobba ideelt. Vinst är OK men inte hur mycket som helst. 

Det som även måste ses över i samma andetag är vad kommunerna gör med sina pengar. För samtidigt som friskolorna går med vinst så blöder de kommunala skolorna och måste spara.  Detta är en ekvation som jag har svårt för att få ihop. Hur kan det kosta så mycket mer att driva en kommunal skola än att driva en skola privat. Det är ju så att även de bra skolorna som satsar på små grupper och hög lärartäthet går med vinst på den privata marknaden. Inte lika mycket men de går med vinst. Detta är något som man måste titta på. Allt fokus ligger just nu på hur de privata aktörerna arbetar och hur de får massor med pengar över och under tiden gör kommunerna av med mer pengar än de får in. Nåt konstigt är det.

Om man ser skolan som en tjänst på marknaden är det rationellt att välja den tjänsteleverantör som ger bäst utdelning i form av bäst betyg för minst insatt arbete.

Om man ser skolan som en bildningsinstitution ska alla barn få verkliga kunskaper för arbetslivet, för vidare studier och för ett liv som bildad medborgare.

Det där är citerat från en artikel i SvD men det summerar situationen på ett ganska bra sätt. Det summerar mina tankar på ett bra sätt i alla fall. Vilken skola vill vi ha?

Vi måste sluta se allt i kronor och ören och se till barnen som faktiskt är vår framtid.  Skolan är ingen tjänsteleverantör och eleverna är inte kunder. Skolan är en bildningsinstitution och eleverna är just elever. Så fort vi börjar se barnen i skolan som kunder så tappar vi fokus på vad det är som verkligen är viktigt. Bakom varje skolpeng finns det en människa, ett barn. Ett barn som litar på att vi gör vad vi kan för att förbereda dem så bra det bara går för vuxenlivet. Visst vill alla att detta ska ske så enkelt som möjligt men att lära sig tar tid och det måste få ta tid. Det är jobbigt och det måste få vara jobbigt. Vi måste ställa krav och kraven måste uppfyllas. Det är ju för livet vi utbildar barnen inte för betygen. 

Läs gärna hela artikeln här:

https://www.svd.se/aterskapa-skolan--utan-skadlig-nyliberal-logik#vmPKLw-comments

Jag lovade att skriva ner mina tankar om upphandlingsavtal. Ni kanske redan förstår att det är nåt jag inte gillar. det gör vissa saker billigare men andra dyrare. 

Det stora problemet med ett upphandlingsavtal är att man förhandlar om vissa saker men inte alla hos en säljare. De som man begär pros på kan bli väldigt billiga men igengäld är annat skitdyrt.

En kollega och jag skulle göra eb beställning och blev jättenöja när vi hittade mappar för 25 öre styck. Kanon tyckte vi då kan vi köpa det till eleverna. 6 mappar var i olika färger skulle ju bli 1.50 per elev. Bra då kanske vi slipper löspapper som ligger i en enda hög i väskan. Men som vi bedrog oss. Priset var bara förhandlat för de svarta mapparna. Exakt likadana men i andra färger kostade 4:- styck.  Så de där 1.50 per elev blev snabbt. 20.25 vilket inte fanns i vår budget. Så det blev svarta mappar till alla ämnen. Tyvärr gick det ju inte ens att skriva på dem så att det syntes vilket ämne de tillhörde. Vår fina idé föll ganska platt.

Ett annat exempel är att En bok för alla kom till skolan för att visa upp sitt utbud. Gissa om jag blev glad när jag såg att de sålde bra böcker för 5:- styck. Jag trampade in till min rektor och sa - Jag vill köpa böcker!! Nä det går inte sa han. Vi har inget upphandlingsavtal med En bok för alla. Men sa jag fattar du att jag kan köpa en klassuppsättning för 150:- (30 böcker) det är vad tre böcker kostar normalt. NU hade jag som tur var en modig rektor som efter lite diskussioner insåg att det var för bra för att inte köpa böckerna. Jag fick köpa tre klassuppsättningar för 450:- Vi bröt mot lagen om upphandling men skolan tjänade drygt 4000:- 

Upphandlingsavtalen gäller bara de kommunala skolorna friskolorna handlar där det är billigast. Är papper på rea nånstans handlar där och sparar på så sätt pengar. En friskola hade utan att tveka handlat böckerna av En bok för alla. De kan köpa pennor på ett ställe och suddgummi på ett annat. Det kan inte de kommunala skolorna. 

Jag tycker att idén om upphandlingsavtal är bra teoretiskt men inte praktiskt. Det är inte bra att man låser sig till ett visst företag. Man måste kunna handla där det är och när det är som billigast. 

Varför är det som det är i skolan idag? 

Jag har funderat en del på det här och kommit fram till att skolpengen är en del av problemet. Ja jag skulle nog kunna säga roten till det onda.

Med skolpengen kom konkurrensen och vinstjagandet. Skolpengen går till kommunen och till ägarna som sedan fördelar den till skolorna. Problemet inom de kommunala skolorna är att på väg till skolorna så minskar pengen en hel del. Och för att ta tillbaka en del av pengarna som skolorna får så tar kommunen en ganska hög hyra av skolorna. Sedan ska skolpengen även finansiera lönerna till en del chefer och tjänstemän som är anställda pav kommunen för att kontrollera skolan och fördela pengarna. Varenda krona som går till detta är pengar som tas ifrån elevens skolpeng. Exempel: Varje kommun och/eller stadsdel finns det en utbildningchef som i sin tur har ekonomer, jurister och andra tjänstemän under sig. 

Inom det privata försvinner inte pengarna iväg på samma sätt. Där finns oftast inte en massa chefer och tjänstemän som ska ha lön och som inte är aktiva i skolan. Visst finns det chefer men inte lika många som de kommunala skolorna har. Men här har man istället ett avkastningskrav. Det ska gå med vinst och vinsten lämnar skolan och hamnar i ägarnas fickor. Det finns en anledning till att riskkapitalisterna startat skolor och det är för att det finns pengar att tjäna. Avkastning blir det för de hittar lokaler som är billigare och de är inte uppbundna av idiotiska upphandlingsavtal. De driver skolorna billigare och kan därmed ta barnens pengar och ge dem till de som redan är rika. 

Skolpengen är det som styr verksamheten genom att skolan ska vara så billig som möjligt samtidigt som den ska ge så höga betyg som möjligt för höga betyg gör att man får fler elever. Fler elever ger mer pengar in i kassaflödet. 

Skolpengen hade varit bra och den hade gett alla barn en jättebra skola om den använts på rätt sätt och hamnat där den borde hamna. Nu hamnar en stor del av pengarna utanför skolan, i utbildningsnämndernas kassor och i riskkapitalisternas konton utomlands.

Upphandlingasavtalen är en annan diskussion som jag ska ta den med. Det är något av det dummaste som finns.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6959712

Sveriges Radio Publicerat onsdag 23 maj kl 22.08

Kunskapskraven är verkligen inte anpassade efter ålder och då  även mognad. Det som är ett problem med detta, enligt mig, är att detta är ett genusproblem. Flickor mognar fortare än pojkar så är det bara och det vet vi alla som jobbar på grundskolan. Pojkarna leker fortfarande på skolgården långt efter det att flickorna fått mer vuxna intressen och värderingar.

Ofta kommer det fram i debatten att flickor får högre betyg än pojkar. Detta är inte så konstigt då kunskapskraven är anpassade för flickor och inte för pojkar. De har svårt att hänga med på grund av att de mognar senare än flickor. 

En jämförelse som kommer upp i mitt huvud är det där med trafikmognad. Man får börja köra moped när man är 15 år och det är för att man då är mogen att analysera en trafiksituation. Men bara i lägre hastighet för man behöver fortfarande tid att hinna tänka över situationen. Men i skolan ska man redan innan man är 15 uppnå en analytisk förmåga på en nivå som är alldeles för hög.

Ibland när jag läser kunskapskraven undrar jag verkligen hur man tänkte när man skrev dem. Funderade man överhuvudtaget på hur barn fungerar. Har man tittat på deras mognadskurva? Har man sett hur mycket det skiljer mellan pojkar och flickor? 

Ofta tycker jag att de som skriver alla styrdokument är verklighetsfrämmande. När mötte de ett barn sist? När var de i ett klassrum. Bara för att man en gång själv gått i skolan är man inte expert på hur man ska rädda den sjunkande skolan. 

Jaha där var man nu utkastad. Min profil var inte bra tydligen. Jag fick inte ha ett FB-konto under profilen Arga Läraren. Och jisses vad jag åkte ut snabbt. Det tog inte tre sekunder från det att jag fått mejlet tills allt var nersläckt så möjligheten att spara nåt den gick upp i rök.

Ja så nu är det bara att försöka hitta nya kanaler att debattera i. Twitter - hmmm kan man vinna ett presidentval genom att twittra kan man väl debattera skola där med, eller? Problemet är att jag och twitter inte är de bästa vänner. Men vi kan kanske bli om jag ger Twitter en chans att visa vad det går för. Jag twittrar under namnet Arga Läraren @ALararen och min profilbild är den här: 

Ja jag har även startat en sida på FB, https://www.facebook.com/argalararens/, där jag kommer att lägga ut en del material och kommentera det. Men det är ju inte samma sak när man inte kan ge sig in i de roliga debatterna på Aftonbladet, Skolvärlden eller andra sidor som lägger upp saker om som handlar om hur skolan ska skötas, drivas eller lärarnas löner. Sedan är det tyvärr även så att på flera sidor, som till exempel Skolvärldens sida, måste man ha ett FB-konto för att kunna kommentera. Så i princip tar de för givet att alla är på FB eller så vill de att alla ska vara på FB. Att knyta sitt kommentarsfält till FB tycker inte jag är snyggt. 

Jag hoppas att jag hittar nåt sätt att komma runt alla kontroller så att Arga Läraren kan blanda sig i debatten om skolan nu inför valet. Valet ja, suck! Resan till Almedalen blir inte av som jag hade velat för det har kommit allt för många andra oförutsedda utgifter det sista halvåret så jag får stanna hemma.